lŏgŏs et lŏgus, ī, m. (λόγος),

¶ 1 mot : Pl. Men. 779 ; Petr. 126, 12 [logis, leçon pour jocis] ||
pl., vains discours, bavardage, chansons : Pl. Pers. 394 ; Ter. Phorm. 493 ||
mot fin, spirituel : Pl. St. 221 ; 393 ; Cic. Fr. A 6, 5 ||
fable : Sen. Polyb. 8, 3

¶ 2 raison : Aus. Idyll. 11, 67.